Panikattack: symtom, första hjälpen och när man ska söka hjälp

En panikattack, eller panikanfall, är ett plötsligt utbrott av intensiv rädsla eller stark ångest som kan uppstå utan förvarning och ofta åtföljs av tydliga fysiska symtom. Även om det kan vara mycket skrämmande är det vanligtvis inte livshotande.

När du befinner dig i en sådan situation kan det vara bra att fokusera på andningen, använda jordningstekniker och påminna dig själv om att dessa symtom till slut går över. Om panikattackerna återkommer eller påverkar ditt dagliga liv i betydande utsträckning är det bra att söka professionell hjälp.

Känner du att något allvarligt är på gång? En panikattack kan vara riktigt skrämmande.

Hjärtat slår som en galning. Du kan inte andas ordentligt. Det snurrar i huvudet och du känner att du tappar kontrollen över din kropp.

Många människor känner under sin första panikattack att de drabbas av en hjärtinfarkt eller något annat allvarligt hälsoproblem. Intensiteten i dessa symtom gör ofta panikattacker till ett av de mest oroande uttrycken för ångest.

Lyckligtvis finns det sätt att hantera situationen och få bättre kontroll över den.

Vad är en panikattack?

Hur uppstår egentligen en panikattack?

En panikattack är en plötslig attack av intensiv rädsla eller obehag som når sin kulmen inom några minuter.

Det handlar om en överdriven reaktion i kroppen på stress, känd som ”kamp, flykt eller frysning”. Kroppen reagerar som om den vore i fara, även om det i själva verket inte behöver finnas något hot.

• ”En panikattack är mycket obehaglig, men är i sig själv vanligtvis inte livshotande.”

Vilka är symtomen på en panikattack?

Hur känner man igen en panikattack?

Symtomen kan variera, men omfattar ofta:

• hjärtklappning eller snabb hjärtrytm,
• svettningar,
• skakningar eller darrningar,
• känsla av andnöd,
• tryck eller smärta i bröstet,
• illamående eller magbesvär,
• yrsel eller svimningskänsla,
• stickningar eller myrkrypningar i armar och ben,
• värmevallningar eller frossa,
• känsla av att tappa kontrollen,
• rädsla för att bli galen,
• intensiv dödsrädsla.

En panikattack når vanligtvis sin kulmen inom 10–20 minuter, men vissa symtom kan kvarstå längre.

Hur skiljer man en panikattack från en hjärtinfarkt?

Kan en panikattack förväxlas med en hjärtinfarkt?

Ja, det kan den. Symtomen är ibland mycket lika. Om du upplever din första episod eller är osäker på vad som orsakar dina besvär är det verkligen viktigt att uppsöka läkare.

Du bör söka omedelbar medicinsk hjälp särskilt i följande fall:

• om bröstsmärtan kvarstår eller förvärras,
• om smärtan strålar ut i armen, käken eller ryggen,
• om du får kraftig andnöd,
• om du har hjärtsjukdom i anamnesen.

Endast en vårdgivare kan på ett tillförlitligt sätt fastställa vad som orsakar dina besvär.

Vad ska man göra vid en panikattack?

Hur kan man hjälpa sig själv under en panikattack?

1. Påminn dig själv om att panikattacken går över

Även om symtomen är riktigt starka, avtar de vanligtvis gradvis. Säg till dig själv:

• ”Det jag upplever just nu är en panikattack. Det är obehagligt, men det går snart över.”

2. Fokusera på att andas långsamt

Prova den här tekniken:

• andas in genom näsan i 4 sekunder,
• andas ut genom munnen i 6 sekunder,
• upprepa detta i några minuter.

Målet är inte att andas så djupt som möjligt, utan snarare långsamt och regelbundet.

3. Använd 5-4-3-2-1-tekniken

Räkna upp:

• 5 saker du ser,
• 4 saker du kan röra vid,
• 3 ljud du hör,
• 2 dofter,
• 1 smak.

Denna teknik hjälper dig att återvända till nuet.

4. Fly inte automatiskt från situationen

Om det är säkert, försök att stanna kvar där du är. Att gradvis hantera situationer kan hjälpa till att minska rädslan för ytterligare attacker.

5. Kontakta en närstående

Stöd från en person du litar på kan ge en känsla av trygghet och lugn.

Vad ska man inte göra under en panikattack?

De vanligaste misstagen

• att hålla andan,
• att andas för snabbt,
• katastrofala tolkningar av symtomen,
• försök till självmedicinering med alkohol eller droger,
• att undvika alla situationer av rädsla för ytterligare attacker.

Detta undvikande beteende kan med tiden förvärra ångesten ytterligare.

När bör du söka professionell hjälp?

Överväg att besöka en psykolog eller psykiater om:

• du har återkommande panikattacker,
• du börjar undvika vardagliga aktiviteter,
• ångesten påverkar ditt arbete eller dina relationer avsevärt,
• du har symtom på depression,
• du känner att du inte klarar situationen på egen hand.

Psykoterapi och i vissa fall även läkemedel som rekommenderas av en specialist kan vara ett effektivt hjälpmedel.

När bör du ringa ambulans?

Sök omedelbart akut medicinsk hjälp om:

• du har en första episod med kraftig bröstsmärta,
• du är osäker på om det inte är ett annat hälsoproblem,
• du förlorar medvetandet,
• nya eller ovanliga neurologiska symtom uppträder.

Om du har några tvivel är det alltid bättre att rådfråga vårdpersonal.

Sammanfattning

En panikattack kan vara en mycket intensiv och skrämmande upplevelse, men det finns effektiva sätt att hantera den. Att förstå dina egna symtom, lära dig första hjälpen-tekniker och söka professionell hjälp i tid kan avsevärt förbättra din livskvalitet.

Kom ihåg att det är ett tecken på att du tar hand om din hälsa, inte en svaghet, att be om hjälp.

Vanliga frågor om panikattacker

Hur länge varar en panikattack?

De flesta panikattacker når sin kulmen inom 10–20 minuter, men vissa symtom kan kvarstå längre.

Kan man dö av en panikattack?

Vanligtvis är en panikattack i sig inte livshotande. Om nya eller oklara symtom uppträder är det dock bra att söka läkarhjälp.

Hur ser jag skillnaden mellan ångest och en panikattack?

En panikattack kommer plötsligt och med mycket intensiva fysiska symtom. Ångest är däremot ofta mer långvarig och mindre intensiv.

Hjälper andning vid en panikattack?

Ja, långsam och regelbunden andning kan verkligen hjälpa till att lindra symtomens intensitet.

Kan en panikattack återkomma?

Ja, hos vissa personer kan panikattacker återkomma, särskilt om orsakerna till ångesten inte åtgärdas.

När ska man uppsöka en specialist?

Om panikattackerna återkommer eller påverkar det dagliga livet är det bra att vända sig till en psykolog eller psykiater.

Kan panikångest behandlas?

Ja, många människor upplever en markant förbättring tack vare psykoterapi och individuellt anpassad behandling.

Foto: Zoner AI

Fackkällor och information:

• Mayo Clinic – Panic attacks and panic disorder: Symptoms and causes: Översikt över symtom på panikattacker, riskfaktorer och information om när det är lämpligt att söka medicinsk hjälp.
• Mayo Clinic – Panic attacks and panic disorder: Diagnosis and treatment: Information om behandlingsalternativ, psykoterapi, medicinering och rekommendationer för att hantera panikattacker i vardagen.
• National Institute of Mental Health (NIMH) – Panikångest: Vad du behöver veta: Officiellt informationsmaterial från det amerikanska National Institute of Mental Health som förklarar symtom på panikångest, behandlingsalternativ och rekommendationer för patienter.

Varning: Denna artikel är endast avsedd för informationsändamål och ersätter inte professionell diagnos eller behandling. Om panikattackerna återkommer eller påverkar ditt dagliga liv i betydande utsträckning, kontakta en kvalificerad psykolog.